Varje café med självaktning i Sverige serverar kanelbullar. En disk utan kanelbullar känns naken. Som att den saknar något.
Troligtvis skapades detta bakverk i Sverige på 1920-talet men det var inte förrän på 1950-talet som de blev populära och allmänt kända. Att det tog sin början på 20-talet stavas första världskriget. Under kriget gapade butikshyllorna stundtals tomma och varor ransonerades. På 20-talet började varorna komma tillbaka till hyllorna och smör, vetemjöl, socker och kanel gick att köpa. På caféerna kunde man köpa sig en kanelbulle till sitt kaffe. Men varorna var dyra och det var dyrt att gå på café och således sågs kanelbullen som en lyxvara.
På 1950-talet hade den svenska ekonomin blivit bättre och fler hade råd med kanelbullar. Kanelbullen blev en favorit bland alla, såväl höginkomsttagare som låginkomsttagare. Mammor var i stor utsträckning hemma, de arbetade inte i samma utsträckning som idag, och bakning var på modet. Kvinnorna hade gott om tid att knåda, jäsa oc
h baka kanelbullar och allehanda andra fika- och matbröd.
Idag kommer kanelbullen i många olika former och med en hel del olika smaksättningar och varje familj har sitt eget familjerecept. Är kanelbullen snäckformad kallas den kanelsnäcka men den kan även vara en knut, en fransk lilja, muffins, en brioche eller något annat.
Sedan 1999 firas Kanelbullens Dag den 4 oktober varje år. Det var Hembakningsrådet som instiftade dagen. Hembakningsrådet har som ambition och syfte att inspirera alla att baka och delar med sig av såväl recept som smakfulla råd. Rådet grundades år 1959 men fortsätter att utvecklas varje dag. Bakningen går framåt, nya recept dyker upp och inspirationen kommer från hela världen. Årligen hålls tävlingar såsom Kanelbullsdesign och Årets Hembakare. I år firar Kanelbullens Dag 20 år samtidigt som Hembakningsrådet fyller 60 år!
För att kunna baka kanelbullar behövs kanel – Sverige importerar runt 375 ton kanel varje år!¨